det var då jag förstog att jag knappast kan låtsas

Men jag vill göra det. Leka med tanken lite. För vi är ganska lika du och jag, vi har samma förvirrande tankebanor som slingrar sig runt som grekiska bergsvägar inne i huvudet, där  man gömmer poesi i hopp om att någon ska veta om ens existens, vi har samma romantiska motljus-lins på livskameran. Vi har lite samma hemliga drömmar och tankar om hur vi vill att framtiden komma att se ut. En ängel-människa som ser ut som Heath Ledger och är lite blyg. Ja en ängel, för det var det första som kom upp i mitt huvud när jag såg dig en grådaskig morgon för så länge sen, och du log lite mot mig och jag kände att plötsligt blev allt lite vackrare. I min bok är du för evigt Ansgar, jag lovar. Du säger att jag är söt och speciell, men jag kan inte längre låtsas att det skulle kunna bli något mellan oss, hur mycket jag än skulle vilja. För let's face it, du är ihop med en annan. Och kanske skulle våra förvirrande tankebanor trassla ihop sig och till slut skapa kaos.