I would cut of my right arm to be someones lover

hittade en samling ord från förra året på min usb;

Bilden

Du hade gjort slut med mig. Du sa det aldrig. Men jag förstod. Förstod att du inte ville träffa mig något mer. Och jag var kär. Kär i den unge mannen med det nästintill vita fluffiga håret. Sådant hår man bara vill ta på. Kär i han med den lätt solkyssta hyn och den långa gängliga kroppen. Han som man inte tror har någon dialekt först när man ser honom, men som det visar sig har en lätt gullig värmländska. Han som kan spela dragspel och ser ut att ha jättemjuk näsa. Han som har fint leende och speciella hörntänder. Han som passar så bra i svarta stora glasögon, sådana glasögon man känner att man någon gång bara måste prova. Han i den randiga tröjan. Han som är som nästan vem som helst. Men inte är det.

Jag var kär i honom. Bilden jag skapat. Bilden där jag var speciell. Bilden där vi var sötast. Han och jag. Tillsammans. Bilden som inte alls stämmer med verkligheten, eller gör den det? Den kanske kunde ha gjort. Men det är slut. Jag saknar dig. Tror jag.

leken börjar bli alltför brant

jag är rädd för;

Religiösa grejer, "religionen är opium för folket" som Marx lär ha sagt.

En framtid som medelsvensson, med allt vad det innebär från, Stieg Larsson-deckare på nattduksbordet till fredagsmys.

Att när någon skickar Bob Hunds "Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem, men det gör jag tror jag" med meddelandet "Men det gör jag, tror jag" tror den faktiskt seriöst att den gillar dig.

Jag ska sluta vara så pessimistisk, och plugga biologi. Jag har prov imorgon. 

Treenigheten; fred, kärlek och Håkan Hellström.

"Om du älskar mig, kommer jag lämna dig,
och om du lämnar mig, kommer jag att älska dig."

Gillar att min mamma köpt en fjällrävenjacka från loppis till mig. Älskar den. Saknar Göteborg, redan.  Fast jag var där igår. Så underbart, spårvagnar, fina coola människor, mysiga caféer och uteställen. Jag vet inte vart jag ska, men jag vet att jag ska någonstans, bort, bort, bort. Den här stan kan inte ge mig någonting. Jag vill ut till färgerna man bara ser på bio, där det är musik och människor, där de är unga och levande. Jag ska ta mig dit. Frågan är hur.

bli inte som jag när du blir stor

Hembakta Oreos, Håkan Hellström, nylonstrumpor, raggsockor, indianhalsband, fina människor, nostalgi, och drömmen om kärlek.

en måndag

Lyssnar på Johnny Cash & Nina P. kanske inte så jävla poppigt, men jag tror inte jag bryr mig. Idag är jag småförälskad i, Duckie från Pretty In Pink, en ung Mauro Scocco, en lång pojke med svarta glasögon och fin leende, och någon som inte ens vet vem jag är, och såklart min nya Mustasch-topp.
Nu ska jag återvända till mina favoriter Oscar Schnell och Alma Singer.

Have I been a fool?

Var inbjuden på nyponsoppa. Väldigt fint, vill också ha en egen lägenhet. Sen var det en söt kille på bussen, han hade en gitarr, och man önskar lite att man satt bredvid honom. Vill hoppa runt i lövhögar och gå på maskerad, dricka lemonad och hålla någon i handen, skriva citat på armar iklädd senapsgula strumpbyxor, ribbstickade!

Vi lever ju bara en gång

Idag gillas; Julian Casablancas, fina 60-tals-inspirerade klänningar, yoghurt utan tillsatser (även om man inte är så förtjust i Mango specifikt), tanken på den inplanerade GBG resan, långa pojkar med glasögon som man nästan blir lite smyg förälskad i när dom ler, att min arton års dag nalkas med skräckblandad förtjusning, katten som ligger formad som en kanelbulle i fåtöljen bredvid mig.

Ingen felaktig fras